Öppen innovation är en metod för innovationshantering där organisationer kommersialiserar både egna och externa idéer. Genom att tillåta inflöde och utflöde av kunskap kan organisationer utnyttja idéer från externa källor och även använda idéer som genererats internt för att skapa värde via externa kanaler. På så sätt kan de öka sin egen innovationskapacitet och samtidigt bidra till ett ekosystem för öppen innovation.
Den process där en organisation använder externa aktörer för att öka sin innovationsförmåga kallas ”outside-in”-processen. Exempel på externa aktörer kan vara kunder, leverantörer och konkurrenter. Den motsatta processen, där interna idéer förs ut till den yttre miljön och utnyttjas, kallas ”inside-out”-processen. Detta kan till exempel ske genom försäljning av immateriella rättigheter. En tredje process är den så kallade kopplade processen för öppen innovation. Denna innebär att man ingår samarbeten med andra företag och skapar gemensamt, vilket innebär att organisationen utnyttjar både outside-in- och inside-out-processen i samarbete.
För att förstå öppen innovation är det ofta lättare att också förstå sluten innovation. När en organisation använder sluten innovation håller man idégenereringsprocesserna helt internt. Alla idéer genereras, utvecklas och kommersialiseras inom organisationen. Inga idéer kommer in, och inga idéer lämnar organisationen.
Sluten innovation kan ibland vara ett bra alternativ, till exempel när man hanterar viktig information som inte får läcka ut. Men när man arbetar med sluten innovation uppstår spillover-effekter från internt FoU-arbete när organisationen inte har kapacitet att utnyttja idéerna. Man går också miste om den omfattande information som finns tillgänglig för organisationer som arbetar med öppen innovation, vilket innebär att man hamnar på efterkälken. Detta är anledningen till att organisationer nu övergår till ett tankesätt präglat av öppen innovation.
Bilden nedan illustrerar skillnaden mellan öppen och sluten innovation. Man kan se att vid sluten innovation passerar internt genererade idéer genom tratten och förfinas tills de är redo för organisationens målmarknad.
Vid öppen innovation blir däremot företagets gränser genomsläppliga och idéer kan passera genom dem. Internt genererade idéer kan lämna företaget och hamna hos andra organisationer eller på andra marknader, och externt genererade idéer kan ta sig in i den interna tratten.
Begreppet öppen innovation populariserades av Henry Chesbrough 2003 i hans bok ”Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology”. Där beskriver han hur det har skett en övergång från det mer traditionella ”slutna” tillvägagångssättet till ett mer ”öppet”.
Han beskriver det som ”… en modell där organisationer kommersialiserar både sina egna och externa idéer genom målmedvetna ut- och inflöden av information”, vilket är samma definition som används allmänt idag.
Foto: Sebastiaan ter Burg via Wikipedia Commons
En av de viktigaste fördelarna med öppen innovation är dess förmåga att upptäcka möjligheter som kanske skulle ha förbisetts vid ett rent internt inriktat tillvägagångssätt. Ofta begränsas företag av sina interna resurser och kompetenser, och vissa idéer kan hamna utanför deras synfält. Däremot möjliggör modellen för öppen innovation att nya projekt kan tas in i vilket skede som helst, oavsett om de har sitt ursprung internt eller externt. Genom att ta till sig idéer från olika källor kan företag dra nytta av ett bredare spektrum av koncept och tekniker – även sådana som de kanske inte själva besitter – och därmed berika sin innovationsportfölj.
I ett slutet innovationssystem följer forskningsprojekt en linjär bana från företagets vetenskaps- och teknikbas, vilket leder till utveckling och lansering av utvalda projekt. Modellen för öppen innovation bryter dock ner dessa barriärer genom att tillåta att projekt kommer in i och lämnar innovationsprocessen vid olika tidpunkter. Denna flexibilitet gör det möjligt för företag att utforska okonventionella vägar till marknadsinträde, nå nya målgrupper och utvidga intäktsströmmarna bortom sina traditionella försäljningskanaler.
Öppen innovation gör det möjligt för företag att få värdefulla insikter direkt från kunderna. Genom att involvera kunderna i innovationsprocessen kan företagen bättre förstå deras preferenser, problemområden och önskemål, vilket leder till utveckling av produkter och tjänster som tillgodoser deras behov. På så sätt kan organisationerna uppnå bättre kundlojalitet och kundnöjdhet.
Studier har i stor utsträckning visat på de betydande fördelarna med att införa öppen innovation. Samarbetsbaserad innovation över branschgränserna har visat sig vara mer kostnadseffektiv, eftersom företagen delar på forsknings- och utvecklingskostnaderna, vilket leder till lägre kostnader. Dessutom förbättrar integrationen av extern kunskap företagens absorptionsförmåga, vilket påskyndar förvärvet och ackumuleringen av värdefulla insikter och expertis.
Dessutom främjar öppen innovation en situation där både organisationerna och deras samarbetspartner vinner på det. Genom att involvera både interna och externa aktörer i utvecklingsprocessen för produkter och tjänster kan företagen skapa erbjudanden med högre värde. Värde som organisationen normalt inte kan utnyttja på grund av sin specifika situation kan nu tillvaratas av samarbetspartnern, och vice versa. Detta samarbetsinriktade tillvägagångssätt gynnar inte bara organisationen utan stärker även externa partners och motiverar dem att bidra med sin expertis och kunskap till projektets gemensamma framgång.
Den första utmaningen handlar om att utnyttja den interna innovationskapaciteten för att maximera avkastningen. Företagen måste både kunna använda innovationerna för intern kommersialisering och kommersialisera innovationerna externt, till exempel genom patent. För att uppnå dessa olika användningsområden för intern innovation krävs noggrann strategisk planering.
Att integrera externa innovationer medför en rad svårigheter. Syndromet ”inte uppfunnet här” kan hindra organisationer från att acceptera och dra nytta av extern kunskap. Det är avgörande att övervinna denna inställning till extern kunskap, eftersom studier har visat att det innebär ledningsmässiga utmaningar att identifiera relevant extern kunskap och göra den tillgänglig för alla inom företaget. Att införa lämpliga interna rutiner och avsätta tid för innovation inom eller utanför företaget är nödvändiga steg för att underlätta en framgångsrik integrering av externa innovationer.
Den tredje gruppen av utmaningar handlar om att motivera organisationer att engagera sig i öppen innovation och skapa spridningseffekter. ”Free-rider”-problemet uppstår när vissa delar försöker dra nytta av externa innovationer utan att själva bidra med spridningseffekter. Organisationer måste främja en kultur av samarbete och kunskapsdelning för att skapa ett blomstrande ekosystem för öppen innovation.
Att motivera medarbetarna att delta i innovationsarbetet är en annan avgörande utmaning. Det kan vara svårt att uppmuntra dem att lämna sin trygghetszon och knyta kontakter med nya externa partners, särskilt när de är vana vid långsiktiga partnerskap. Även om sådana partnerskap har sina fördelar kan de begränsa organisationens förmåga att utforska nya perspektiv och innovativa arbetssätt.
Procter & Gambles strategi”Connect and Develop” är ett utmärkt exempel på öppen innovation i praktiken. Initiativet lanserades år 2000 och var vid den tiden ett av de första exemplen på ett företag som framgångsrikt samarbetade med externa partners.
I Procter & Gambles fall samarbetar de med leverantörer, kunder och forskningsinstitutioner för att driva innovation inom hela sin produktportfölj. Enligt Procter & Gamble själva har detta tillvägagångssätt lett till utvecklingen av ett stort antal framgångsrika produkter, mer än 2 000 globala partnerskap samt förbättrad innovation och produktivitet för både P&G och de involverade partnerna.
LEGO:s plattform”LEGO Ideas” gör det möjligt för fans och kunder att skicka in sina idéer till nya LEGO-set. Gemenskapen röstar på idéerna, och när ett projekt når 10 000 anhängare i gemenskapen granskas det av experter för att eventuellt lanseras i butikerna. Denna strategi för öppen innovation har resulterat i skapandet av populära set som uppskattas av LEGO-gemenskapen. Det engagerar inte bara LEGO-fansen, utan fungerar även som ett marknadsundersökningsverktyg som utvärderar efterfrågan på olika LEGO-set.
NASA har aktivt satsat på öppen innovation genom initiativ som plattformen ”NASA Solve”, som engagerar allmänheten och olika gemenskaper för att lösa komplexa tekniska utmaningar. De utnyttjar crowdsourcing och incitamentsbaserade tävlingar för att hitta lösningar från individer, nystartade företag och organisationer över hela världen. NASA ger vinnarna ekonomiska belöningar och erkännande, och ibland implementeras resultaten i pågående rymduppdrag. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för NASA att få tillgång till okonventionella idéer och expertis utanför sina egna interna team.
När Elon Musk lanserade höghastighetstransportsystemet Hyperloop väcktes farhågor kring säkerhet och teknisk genomförbarhet, liksom projektets lönsamhet. För att bemöta dessa farhågor lanserade Hyperloop (som vid den tiden hette Virgin Hyperloop), i samarbete med SpaceX, två program för öppen innovation. Det första var SpaceX:s Pod Competition, som fokuserade på de tekniska säkerhetsutmaningarna. Det andra var Virgin Hyperloop Ones Global Challenge, som tog itu med den andra farhågan genom att be deltagarna att utarbeta en affärsplan för att lansera Hyperloop på olika marknader.
Netflix insatser inom öppen innovation exemplifierades av en tävling kallad Netflix Prize. Företaget utlovade ett betydande kontantpris till individer eller team som kunde förbättra deras algoritm för filmrekommendationer med minst 10 %. Detta initiativ uppmuntrade datavetare, forskare och experter på maskininlärning från hela världen att delta. Det vinnande teamet, som kallades ”BellKor's Pragmatic Chaos”, lyckades förbättra algoritmen med 10,06 % och erhöll därmed huvudpriset på 1 000 000 dollar.
Mozillas strategi för öppen innovation bygger på en öppen källkodsmodell för mjukvaruutveckling. Genom att göra källkoden för produkter som webbläsaren Firefox fritt tillgänglig för allmänheten uppmuntrar Mozilla en global gemenskap av utvecklare, testare och användare att bidra. Vem som helst kan föreslå ändringar i koden, skapa tillägg eller rapportera buggar. Detta öppna samarbete främjar snabb innovation, ökad säkerhet och kontinuerlig förbättring av deras produkter.
Samsung rankas ofta som ett av världens mest innovativa storföretag. De använder sitt Open Innovation Center (OIC) med målsättningen att innovera mer som ett startup-företag. Genom att bilda små tvärfunktionella team kan Samsung dra nytta av de fördelar som ett mindre företag har, nämligen flexibilitet och möjligheten att ta fram produkter som inte behöver genomgå en lång godkännandeprocess. Samtidigt har de fördelarna med att vara ett stort företag och kunna tillhandahålla resurser.
Definiera tydligt dina innovationsmål och syften. Vad vill du uppnå genom öppen innovation? Söker du nya produktidéer, processförbättringar eller tillgång till nya marknader? Utveckla en strategi som stämmer överens med dina affärsmål och identifierar de områden där öppen innovation kan ge mest värde. För att följa upp framstegen kan det vara användbart att fastställa innovations-KPI:er som är anpassade efter målen.
Främja en kultur som uppmuntrar samarbete, kunskapsdelning och engagemang från externa aktörer. Främja tanken att innovation kan komma från både interna och externa källor. Skapa en miljö där alla känner sig delaktiga och motiverade att dela med sig av sina idéer. Denna syn delas av William McKnight i följande citat om innovation:
”Lyssna på alla som har en originell idé, oavsett hur absurd den än må låta till en början. Om du sätter upp staket runt människor får du får. Ge människor det utrymme de behöver.”
Identifiera de områden där din organisation kan dra nytta av externa bidrag. Detta kan omfatta idégenerering, teknikscouting, forskningssamarbete och mycket mer. Fundera över vilka steg i innovationsprocessen som kan öppnas upp för externa partners.
Skapa kontakter med externa intressenter, såsom nystartade företag, forskningsinstitutioner, kunder, leverantörer och till och med konkurrenter. Delta i evenemang, konferenser och nätverksplattformar för att underlätta interaktioner med potentiella partners som kan berika dessa delar av din organisation.
En avgörande aspekt av öppen innovation är att samarbetet ska vara en vinst för alla inblandade parter. Erbjud incitament till externa bidragsgivare, såsom belöningar, erkännande eller till och med aktieandelar när det gäller nystartade företag. Se till att båda parter ser ömsesidiga fördelar i samarbetet.
När man hanterar interna och externa innovationer kan det uppstå utmaningar när det gäller att hantera idéer.
Genom att använda en plattform för öppen innovation kan externa bidragsgivare enkelt skicka in sina idéer, förslag eller tankar. Vocean är ett kraftfullt verktyg för öppen innovation eftersom det förenklar involveringen av externa bidragsgivare genom effektiv länkhantering. Efter att ha bjudit in personer kan de involveras i hela processen, från att skicka in idéer, berika och förfina dessa idéer i grupp, till att skapa nya innovationer och lösningar på problem.
Vill du veta mer om hur du kan använda Vocean i din organisation och uppnå mer innovation och affärsmöjligheter? Kontakta oss så bokar vi in ett möte för att diskutera hur du kan maximera din potential!
